Why enjoy today when you could be worrying about tomorrow?

Jag tänkte skriva ett inlägg om det här imorgon precis innan jag kollar men jag kommer vara för känslosam så det är bäst att passa på nu.

Imorgon är det sista avsnittet av Pretty Little Liars.


Hur kommer mitt liv att se ut efter det? Vem kommer jag att vara? Vad kommer jag att tänka? Hur kommer det att kännas? Det här har liksom varit mitt liv i fyra år och tro mig; blir du fast i Rosewood och i allt, som Penetrator-Chris i Skam hade sagt, dramaaaaa, så blir du fast. 

Så pass fast i det att du och din kusin har PLL-möten på Waynes (eller Wajnes, som min morfar/hennes farfar säger) varje vecka. Så fast i det att under varje säsong måste du avfölja skådespelarna i serien på alla sociala medier så att du inte råkar se några spoilers. 

Jag är nog mer nervös för det här sista avsnittet, skoja, FILMEN (SISTA AVSNITTET ÄR 1 H 27 MIN LÅNGT, KAN NI FATTA LIKSOM?) än min student och körkort och allting jag gjort i hela mitt himla liv… Okej, där kanske jag tog i… 

PLL är mitt liv. 



Imorgon är det slut.

Inget mer “Previously on Pretty little liars”

Inga mer roliga Hanna Marin-citat. 

Inga fler eye rolls från Emily.

Inga fler mysterium från Alison. 

(Aldrig mera se Paige - WOOOHOOOO!)

Inga fler smarta Spencer-citat:

Aria kommer aldrig mer att prata om Ezra.

 

Och vad ska jag och Ester prata om på Waynes nu?!

 

Allting förändras.

 

 Shh. 

 

Kommentera här, please: