write your name, across my heart

Idag var det 100 dagar sen jag, Ester och Majken såg Selena Gomez live. 100 dagar sen. Det känns som igår! Det här är nog den bästa bild jag tagit i hela mitt liv. Fast det ser ut som att vi står aslångt bak men vi såg verkligen SUPERBRA! Eller ja, när man väl såg henne för alla mobiler i luften. Men det var mäktigt också med alla skärmar i luften - kändes som att vi stod i en mycket större lokal än Fryshuset. 
 
 
Det är många som frågar vad jag tycker är så bra med henne. Jag vet faktiskt inte vad det är - det är något med henne som får mig att känna mig så trygg och bra! Men att hon får mig att känna så är ju hur viktigt som helst!

Kolla här tillexempel (utdrag från min dagbok en gång i tiden):
 

Awesome. 
 
 

Kommentera här, please: