There is no end

Igår skrev jag sista sidan i min dagbok. Det var sorgligt, men ändå skönt.
Läste igenom hela, ibland skriver jag så fult, ibland skriver jag så fint.

Vart ska jag förvara den nu när den är slut? Någon kanske hittar den.
Skickar in den till ett bokförlag, och jag blir stjärna över en natt.
Så bra är den inte, så bra är inte jag. In my dreams.

Flummigt värre. Nu måste jag fortsätta städa.

Puss och kram.
/ Din son Mårten.