The Last One

Det är coolt med serier. Ser man klart något spelar det ingen roll hur många gånger man ser om det sen (Vänner, hello?!) - sista avsnittet är alltid det sista och man kommer aldrig känna som man kände när man såg det för sista gången.

Igår såg jag klart Dexter. Snacka om efter, lol men WHATEV. 
 
Liksom, min syster Klara introducerade mig för Dexter så längesen att då hade jag nio kusiner och nu har jag elva och den äldsta är sex år. Så det måste ha varit över sex år sedan jag började kolla (och jag har haft långa pauser ibland) och nu har jag sett det för sista (typ) gången?! Sett det där coola introt för sista gången. Jag gjorde exakt det här som jag läste på en blogg:

"How many of you usually fast-forward through the opening credits, but had to watch Dexter make breakfast and floss one last time?"
 

Jag kan inte fatta att det är slut och jag kan inte fatta hur det tog slut. Det här var mina tankar efteråt:

"Jahaaaa..."
"Eller... JAHA?!"
"Va?"
"VA?"
"Alltså VA?!"

"Eller okej, jag fattar, jag fattar..."
"Eller nej, jag fattar INTE!" 
"Men?"

Kunde knappt sova för att jag var så... Tom? Men ändå full med tankar? Konstig känsla. Det som fick mig att somna var att jag kom på ett eget slut eller inte eget men jag kom på hur det borde ha slutat, typ. Hur?

That's a secret I'll never tell. 
 
 
 

Kommentera här: